Eftersom jag är nersövd så kommer mamma och pappa berätta om min dag!

    Vi vaknade klockan 6.00, efter få sovande timmar å inte hade vi hört något! Så pappa och jag gick upp till 67:an och frågade om dom hade hört något, men dom hade bara hört att det var bra med dej...pust det var skönt att höra. Så vi gick till köket och åt frukost sen kom ssk Agnetha och sa att klockan 8.45 så kunde vi gå upp till BIVA för du var på väg in på salen! Mamma och pappa blev jätteglada..vi gick upp lite tidigare och satte oss i anhörig rummet och väntade och väntade, ni vet vi tyckte att det tog en evighet! Sen kom narkosläkaren Anders in och sa att ni kan gå in nu!!! Ja den lyckan vi kände ja den går inte att beskriva i ord men det var helt underbart snart skulle vi få se DEJ! När vi öppnade dörren till salen och vi fick se dej liggar där i sängen så grät vi av lycka det gick inte att hejda....våran fina älskling där låg du så fin med ditt nya hjärta, allt såg bra ut.....du är så vacker vår älskade son!!